onsdag 27 oktober 2010

' maybe

Det är höst och det känns i hela kroppen. När saker känns fel, även om det inte är det. När man känner sig deppig fast man egentligen är glad. När allt bara är väldigt fel, fast det är rätt. Det är hösten för mig. När man bli osäker på allt och ingenting. När man ifrågarsätter sig själv gång på gång. Jag hatar hösten, hatar vad den ställer till med i mitt huvud. Hatar att gå och vara osäker på små saker. Att jämföra sig med andra hela tiden, när man borde känna att man räcker till som man är.

Det är de där småsakerna. När man har hört ett ord för mycket men ändå är de det enda ordet som får en att må bra. Så frågarsätter man dess mening och plötsligt är de det enda ordet man inte vill höra. Jag skulle nog kalla det komplicerat. Det är de när man på sätt och vis har sett det hända förut. Att någon blir sådär kär, sen hjärtekrossad sen plöstligt nu ännu mer kärare. Klart man ifrågarsätter hela världen gör det tillsammans med en. Om det är fel eller rätt, ja jag antar att ni har svaret till det.

Det är när man varit där och plötsligt är där 100 %. Det är när allt går i 190 och man inte hänger med. När de stora orden dyker upp när man inte ens kan uttala dem själv. Det är när man är rädd att bara öppna munnen men att prata är allt man vill. Ni vet när man går på trottarganten och ena foten alltid hamnar snett. Som när man försöker undvika ett A-märke men när man slutar tänka så står man på ett ändå. Ni vet? Eller ni kanske inte vet, kanske är jag en av få som alltid lyckas med det där.
Som när man ska raka benen för att bli len och fin och det slutar med blod och misslyckande. Eller när man tror att det bli skit fint att sminka sig när man är full och sedan blir det bara kaos. Ni vet?

När man är sådär kär och så jävla rädd på samma gång. Som om solen en dag ska vända sig och sluta skina. Som om månen ska sluta lysa. Som om vatten skulle sjunka drastiskt. Som om jag skulle förstå. När man är så arg och lycklig på samma gång och allt blir till en illamående klump. När man tycker att världen är hemsk och vacker på samma gång. För vad hände med oss? Eller var det bara mig?
Jag hatar hur hon tittar på mig, som om jag inte vet.
Jag hatar hur han tittar på mig, som om han vet.
Jag hatar hur jag tittar på dem och tänker "Så vill jag inte ha det"

Jag hatar hur jag vet, men att hon inte vet. Eller att jag vet och han inte förstår.
Eller hur jag sett och ser. Eller hur jag minns och inte glömt. Hur jag är trött på att hamna i mitten. Hur jag är trött på att de inte förstår. Trött på att de inte kommunicerar. Trött på hur jag ser och ingen annan. Trött på hur fel, kunde bli så rädd. Trött på att det är höst helt enkelt.

För om inte det trädet ser att det andra tappar blad och fryser, hur ska de någonsin överleva denna vintern då? Varför är det bara jag som ser, hur det andra trädet ändå värmer busken. Varför är det bara jag som ser att det andra trädet kommer frysa ihjäl?

tisdag 26 oktober 2010

' bläää

Jag har egentligen bara lust att lägga mig i sängen och hoppas på en bättre morgondag. Jag vet inte vad som är fel med tisdagen, men den känns inte alls bra. Finns så mycket jag borde göra men som jag skjuter upp och inte orkar. Denna veckan skulle jag vara duktig? Mycket jag har gjort då..

På torsdag är jag ledig och då har jag lovat mig själv att göra ett arbete, ut och gå och träna! Jag tycker inte om att det är kallt men borde ändå gå ut och gå. Kommer detta ske? Det måste!

Såg bilder från i början av sommaren, kul att man var smal. Mindre kul nu.
Så istället för att gnälla ska jag göra någonting åt det.

För övrigt... sa jag att denna tisdagen var urusel? För det är den!

söndag 24 oktober 2010

' you know

Finns det något värre att somna som ovänner? Att ligga där och tycka det är jobbigt att andas. När allt man vill är bara den där armen runt om en som säger att allting kommer bli okej igen. Ibland glömmer man bort allt bra och ser bara allt dåligt. Att allting bara är någons fel. Fast man är två i ett förhållande. Det kan aldrig bara vara någons fel. För man är alltid två. Jag hatar ljudet av höga röster och det där elaka i tonen. Som om man vill såra någon, man vill ge tillbaka. Så säger man saker man inte menar så blir allting bara fel. Alkohol gör inte saken bättre utan den bara öser på med dumma saker. Små saker blir till stora saker och plötsligt glömmer man bort varför man ligger jämte personen man är så arg på. Glömmer bort allt bra den personen gjort. Istället stör man bara sig på allt dåligt, allt dåligt som kommit ut.

Ingen är perfekt, det är någonting jag måste lära mig. Att alla människor inte är likadana. Att det faktiskt finns dem som sticker ut på mer än bara ett sätt. Att irriterar sig på småsaker känns idag så löjligt. För det var när armen kom runt mig som alla skit saker föll till marken och jag kom ihåg. Kom ihåg varför jag låg där, varför jag valde att vilja vara där.
För även om vi bråkar så är det bara du som kan få mig att le sådär hur arg jag än är på dig.

Jag hatar att bråka med dig men jag älskar att bli sams med dig.
Ingen sa att det skulle vara lätt, vi har båda starka viljor och är extremt olika.
Fast det är det fina, att vi inte är som alla andra. <3

torsdag 21 oktober 2010

' sliten

Känner mig riktigt jävla sliten. Som om jag är 10 år äldre känns som jag ser ut så också. Jag är trött och behöver sömn. Det är bara idag jag känner mig sådär ful. Skulle egentligen bara jobbat två timmar idag, istället var jag snäll och tog hela passet. Fast när jag fick lönelappen var jag ganska stolt över mig själv. Nu måste jag bara bevisa att jag kan spara undan pengar.

Nu ska jag snart hoppa i duschen i hopp om att bli något bättre. Sen ska jag på möte, sen hoppas jag att jag får pussas med min favorit. Jag skrattar bara jag tänker på att min kära pojkvän faktiskt inte visste hur gammal jag var.
Vafan är det för strul? Fast jag tycker om honom ändå. Tur hade jag att han tyckte om mig lika mycket fast jag bara var 19 och inte 20.

Nej nu får ajg väl fan börja om jag ska bli sevärdig.

För övrigt kommer jag nog få en sjukt lyckad helg! :)


PUSS

tisdag 19 oktober 2010

' om jag inte är rädd

Jag är inte längre rädd att falla fritt, för jag vet att jag kommer upp på fötter igen. Jag är inte längre rädd att gå vilse, för någon kommer alltid hitta mig. Jag är inte rädd att säga som det är. För jag kommer inte bli lämnad. Jag är inte rädd att våga vara mig själv, för där är alltid någon som tycker om mig. Jag är inte rädd för att leva, för det är fint att vara vid liv en dag till.

Livet är både magiskt och tragiskt. För några veckor sedan föll allt jag någonsin kämpat för ner till marken. Det var som om något slagit, slagit och slagit mig. Så ont gjorde det. Det var som om all hopp jag hade på mänskligheten bara försvann. Jag visste inte om jag någonsin skulle kunna resa mig upp igen. Nu står jag upp, ingenting kommer någonsin med det bli okej. Fast jag kan lära mig leva med det och rengöra såret då och då. Sen går det några veckor och så händer en fantastiskt sak. Jag träffar han som förändrar allt det dåliga till något bra. Tar bort all rädlsa och hoppet om att människan egentligen är god från grund och botten börjar sakta komma tillbaka.


Jag har haft tur och otur i mitt liv. Varit med om saker som andra aldrig är med om på hela deras livsstid. Samtidigt tror jag att de har gjort mig till den jag är idag. Så utan alla de där händelserna så hade jag inte kommit såhär långt. Jag tror att det är bra att livet sätter spår i en, så man inte glömmer hur det är att vara nere eller uppe. Att man ibland minns hur det en gång var och kan bli.

Så jag är inte rädd för att se mig själv gammal. För jag tror att jag kommer få turen att bli gammal och glömsk. Jag tror jag kommer få turen att få ett bra liv.
Jag tror på livet och det magiska i det.

' kääär

Har glömt att berätta om min fantastiska helg! I fredes blev det jobb sedan spel med sötnos, kusin och packe. Vi som bara skulle dricka lite, blev alla bra berusade. Fast kul var det, riktigt kul. I lördes hade jag huvudvärk som inte var okej någonstans. Fast det var bara att rycka upp sig och fixa sig till festen.

Lördagen var helt okej, becca får nog kvällens alla stjärnor.
Söndag- Vaknade upp hos finaste som hade inte bara en idée utan ett helt gäng av dem. Jag var trött men gick med på att åka till lagaoset (som jag aldrig varit innan) men först åkte vi till Pia och pratade lite. Sen hade jag världens mysigaste eftermiddag med Hampus. Stort plus i kanten.

Nu blir det snart att göra lite mat innan jobbet, sen jobb hela kvällen. Denna månaden har jag jobbat 109 timmar och den är inte slut en. (109 är inte mycket) men annars brukar jag fan inte ens jobba 60 :P

lördag 16 oktober 2010

' typsikt

Jag övervägde att titta på serier eller gå ut och gå. Utan att överväga speciellt länge var träningskläderna på. Jag frågade min kära mamma om en annan runda som jag kunde gå. Hon berättade om en runda, som inte var jätte lång men vacker. Jag har bott i denna lillabyn i 19 år. Ändå lyckas jag gå FEL. Det är inte det lilla felet, det slutade med att jag hade gått 8,5 km. Nu är jag trött i mina ben må jag säga. För att PW i 8 km tar på krafterna.

När jag gick förbi skogen så fick jag ett sånt sug på att rida. Fan vad jag saknar det! Det är någonting jag måste ta tag i, för det finns inte mycket som är bättre än att sitta på hästryggen och rida i skogen. Så om det är fint nästa helg ska jag försöka mig på hästryggen igen.

Nu ska jag ta in alla mina kläder innan min mamma går i taket. Sen ska jag åka och sola och hoppas på bättre tider. (min hy är katastrofal!) Så nästa helg blir det fan bara alkohol en dag!!!!!

Ikväll blir det fest och jag MÅSTE ta det ganska lugnt, för någon ska jobba imorgon kväll och jag känner mig kropp. Den har ett mystisktsätt att må dåligt dagen efter...

Tydligen måste jag skynda mig ? ...

PUSS

fredag 15 oktober 2010

' fridaaay i'm in loove

Hopphopp, skuttskutt sådär exakt sådär glad är jag. Vad gör det att jag ska jobba? För sen är jag ledig och då blir det alkohol och jag behöver inte bekymmra mig om kläder för imorgon eller på nästa fest. För jag inhandlade min efterlängtade eller mina efterlängtade klänningar. WoopWoop. Lämnat in kameran och den gick på garantin. Bäst det för med mina 33;- kroner kommer jag fan inte långt.

Tur att jag har en snäll mamma som ställer upp när det blir tomt. Min mamma är bra hon, jävligt bra <3. Nu sitter jag och väntar ut tiden till jobbet, det suger en aning faktikt.

Igår snagga jag frillan en BRA bit kortare. Fast det var mitt eget val. Sen la jag in två bruna slingor som inte syns så mycket, mer som volym bara. AJA vem fan bryr sig?

Nu ska jag bli skutta runt lite mer och sjunga med i just the way you are...

torsdag 14 oktober 2010

' tänkt till

Det finns så många måsten i detta livet, så mycket man ska göra och borde ha gjort. Så tänker jag efter, så har jag inte gjort någonting av mina 19 år vid liv. Så tänker jag, vad borde det vara som jag skulle ha gjort?

Vad är det jag har missat som alla andra har gjort? Vad är det jag ska göra som alla andra gjort? Borde det inte vara upp till mig vad jag vill prestera av mitt liv? Vad jag vill få ut av det? Inte vad andra ska få ut? Jag vill inte göra allt som alla andra har gjort? Då berättar jag bara vidare på andras historia. Jag vill skriva min egen. Även om jag inte reser jorden runt, blir stenrik. Så vill jag bara vara jag. Kanske har jag inte världens roligaste historier att berätta för mina barn, fast jag hoppas att jag duger för vem jag är och inte för vad jag gjort.

Jag tror inte att en massa pengar kan göra en lycklig. Jag tror de kan göra saker mindre komplicerade. Fast jag anser att de är människor man umgås med och saker man gör som gör en lyckliga. Inte saker man har. Jag vet inte om det är så, för jag har haft turen att ofta fått vad jag velat ha. Fast om jag hade fått välja mellan pengar och personer som får mig att må bra. Så hade jag kunnat leva utan alla mina materiella saker och bara kunna umgås med dem.

Precis så tror jag om livet, jag har min dröm. Kanske uppfylls den inte, men det är iaf en dröm. En början på livet. Jag anser inte att jag borde ha gjort så mycket mer en det jag redan gjort vid 19 årsålder. Så när folk frågar mig vad jag ska göra med mitt liv just nu.

Så hoppas jag bara att de kan ge mig dessa två åren att vara ung. För jag ska också bli sådär vuxen en dag. Ha min utbildning, jobba med (antagligen ett ganska tråkigt jobb) Tycker inte alla att sitt jobb är ganska tråkigt vissa dagar? Jag ska väl också ha en unge i knäet och ha en ganska fin bil och bo i villa. Fast inte nu, jag har inte tänkt gå och dö imorgon.

Om jag förmodan skulle göra det, så antar jag att jag är ganska nöjd med det liv jag levt. Så för er som vill växa upp redan nu. Skyll aldrig ifrån er att någon tog er frihet ifrån er. För du har ett val, och jag väljer att leva just nu.

är det okej?

onsdag 13 oktober 2010

' words

Vissa ord är bara ord.
Andra är något annat.



Om jag blir rädd, räddar du mig då?
Om jag känner mig nere och väldigt blå?
Om jag ibland inte går att nå?
Kommer du förstå ändå?
För ibland behöver jag höra att jag räcker till
Även om du inte alltid vill.
För ibland blir jag rädd,
När du bara vill få mig sedd.
Ibland tror jag inte på dina ord,
För de känns för fina för en svart jord.
Lycka det skrämmer mig,
även om det är allt jag vill ge dig.
För jag är rädd att du inte ska förstå
När jag ska förklara hur det var då.
Jag är rädd att bli lämnad ensam kvar,
Att bli av med det lilla jag har.
För jag har percis blivit hel,
Jag har dig att tacka för en del.
Tårar är inget jag vill ska falla,
eller ditt namn i mörkret kalla.
Nu skrattar jag mest,
det är du som kommit med skämten flest.
Jag är inte van vid äventyr,
eller att någon annan styr.
Istället brukar det vara jag som flyr.
Nu vill jag stanna här,
precis där du är-
Ge mig bara en chans,
så ska jag göra allt för att bli din romans.
Så sov så gott,
för du har gjort min värld vit från grått.

måndag 11 oktober 2010

' walk in the sun

Jag antar att det är på tiden att jag tar på mig skorna och går ut och går. Jag orkar egentligen inte, fast man blir inte smal genom att vara lat. Så jag får väl bara ta alla min krafter och gågågågå.

Idag är en fin dag för en promenad :)

' you make me wanna lalala

Idag har varit en sån söndag att lägga på minnet. En söndag man vill komma ihåg när solen gått i moln och det drar en smula kallt. Vaknade upp i armarna jag sover väldigt tryggt under. Sedan blev det att åka och köpa frallor och "bestiga" hallandsåsen som jag aldrig gjort tidigare. Vi åt våra frallor och jag pratade på som vanligt.

Sen fick såg vi världens smalaste och fulaste hundar. Sen har det blivit spel där jag både vunnit och förlorat. I slutet förlorade jag bara mest. Fast det bjuder jag på. Nu blir det sängen, kroppen skriker efter sömn. Fast det är svårt att sova när man vill vara vaken varje sekund.

Jag är så glad att jag är rädd att något hemskt ska hända. För att vara såhär lycklig känns märkligt. Som om det är något fel att vilja gå och le hela tiden. Fast jag vill ändå skrika ut att jag är glad, glad och glad.

Jag antar att det är min tur nu, min tur att ha tur.

lördag 9 oktober 2010

' rycka upp sig


Från att ha legat i fosterställning hela dagen kan jag nog stå på mina ben utan att må illa. Det känns för jävla skönt. Har fått behålla min mat och det är bara + i kanten. Nu har jag redan tänkt ut min outfit för ikväll och är väl inte redo att förtära alkohol. Men eftersom alla andra ska göra samma sak ikväll vill man inte stå ut. Nu ljuger jag lite, jag anser bara att det vorde tråkigt om jag satt hemma en lördag. När jag faktiskt är hel-ledig.

Så vi rycker upp oss tar en dusch så vi inte luktar usch (var bara tvungen) sen ger vi oss på ett försök att bli snygga. Imorgon lär jag vara stendöd.

Fast puss på det.

torsdag 7 oktober 2010

' Happy

Idag är en sån dag som är lika bra som när jag klarade mitt körkort. När en dröm har gått i uppfyllelse. Den 1 Januari har jag min egen lägenhet. Mitt alldeles egna kryp in. Jag trodde detta skulle bli om iaf 1 år till. Tydligen inte, men jag är ändå världens gladaste. Så om en timme ska jag skriva på kontraktet. Då är det officielt.

Nu är det bara en till dröm kvar, sen har jag lyckats med alla mina mål detta året och fått precis allt jag ville ha. Jag älskar när allting blir såhär bra, sådär bra att man inte vill sluta le.

Så imorgon ska jag inhandla ännu mer till lägenheten och sätter sprätt på mina idéer. Självklart vill mamma inreda min lägenhet men det kan hon glömma. It's mine.
Jag vet ju redan hur jag ska ha den :)

Sa jag att jag var lycklig? För det är jag, det blir inte sämre av att man får pussas med en väldigt fin kille.

Nu ska jag fixa mig kontraktsnygg.

' imorgon

Idag var en sån dag vi skulle bakat våfflor klockan halv 1...
Fast det känns som vi inte orkar det och skjuter upp det tills söndag.
För det är en bra söndagssyssla. (antar jag)
Så istället sitter jag här och skrattar åt Becca som halvsover i soffan och jag
som sitter här och nördar mig.

Imorgon får jag nog reda på om jag får lägenheten eller inte. Annars blir jag sur på riktigt, trött på att vänta. Vänta är ingenting för mig! Jag vill ha ett svar direkt. Så om det blir en bra torsdag eller inte det vet jag inte.
Jag vet iaf att jag INTE gått ner i vikt.... Fast ska ändå vara duktig och gå LÅNGT imorgon. Sen blir det jobb med becca och kanske mys? i don't knooow.

Vad ska jag annars skriva? Att jag är trött, trött på att vara vaken och borde sova. Insåg precis att något är fel ... berättar imorgon för detta måste jag kolla upp.

tisdag 5 oktober 2010

' r.i.p

Idag skulle jag åka och klippa mig i Ängelholm. Precis när jag kommer av avfarten dör min bil. Japp den dog! Min första tanke var "fan vad gör jag nu" , min andra var "Min bil" den tredje "fyfan vad pinsamt" - Jag kan INGENTING om bilar absolut ingenting.. Så att gå ut och titta under huven kändes bara meningslöst. Så bara vänta på att mamma och Niclas kom så de kunde boksera hem min bil. Så kul var det!

Idag är jag trött som jag vet inte vad. Sov knappt fyra timmar inatt och det känns ta mig fan. Nu blir det snart till pappa och äta middag och titta på lägenheten sen får vi se om det blir Monopol eller inte.

Nu får jag väl gå och fixa det sista.

Puss

måndag 4 oktober 2010

' surt

Jag sitter här och surar över en väldigt fånig men ändå tråkig sak. Åktem till Halmstad för att shoppa och över hälften av de saker jag ville ha är inte där. Så har man struntat i att beställa på nätet för att jag ändå skulle åka dit idag. När man kommer hem idag, så är grejerna slut. Fan vad surt!

Det är ännu surare när det är en klänning som jag VERKLIGEN ville ha. Inte bara lite utan VILLE ha. Mina tröjor och det finns kvar så det är väl bra. Gjort av med alldeles för mycket pengar. Fast man lever bara en gång och jag kan fan inte gå och frysa hela vintern. För alla mina vinterkläder är två storlekar förstora och det funkar faktiskt inte.

Köpte en inflyttningspresent till mig också.. om jag nu får lägenheten annars får det bli en ledsen göra glad present. Så kan jag ligga och läsa och må lite bättre.
För på torsdag får jag förhoppningsvis veta om jag får den eller inte.

Nu blir det snart gympa, sen vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på.
Imorgon blir det ängelholm och klippa ruffset och kolla om min klänning är där.
Sen har jag inte bestämt mig om jag ska jobba eller umgås med min far.
Jag tror det blir det sista, för förra veckan blev det ju inget.

' fnitter

Jag visste inte att man kunde få fjärilar i magen av att bara titta på en person.
Den är en känsla jag inte vill bli av med...


jag är gladare än jag varit på väldigt, väldigt länge... <3

söndag 3 oktober 2010

' too little too late

Ibland är det fel att vara för snäll och vissa människor utnytjar det. Det gör mig arg, riktigt arg.


Jag hatar på sätt och vis min telefon på helgerna, för den piper till av sms från människor som enbart hör av sig på helgerna när de känner sig ensamma i alkoholensrus. Jag hade tyckt det var okej om de bara hörde av sig på vardagarna också. För är det inte det vänner gör?! Hör av sig? För det är just det vi är. Vänner. Jag blir arg för där sitter jag och skäms, skäms över att få sms. För det ser dumt ut, det ser ut som jag har någonting med de personerna. Som om att jag håller på med dem. Så där sitter jag och tittar på film med han som jag faktiskt tycker om på riktigt.

Hur förklara man sig? Jo det är såhär dessa tre hör enbart av sig när de har druckigt. Istället svarar jag snällt tillbaka. Men jag blir arg, arg på hur de behandlar en. Som om man inte räcker till om de inte har sprit i kroppen. För inte fan ska man kalla sig vän då heller. Inte ska man heller gå och tro att det kan bli "något" säga till folk att vi har "något" för vänner är allt de kommer och bli och vara.

Jag är bara trött på att vara någon folk tycks kunna skicka vad de vill till när de druckigt. Jag är trött på att bli utnytjad bara för att jag är snäll.

Annars hade det varit en bra lördag.