'can you feel this?

Det är som att gå på en gata, du vet vart du ska gå. Vad som helst kan hända på biten dit. Det som egentligen är så lätt blir plötsligt så svårt. Det är bara några meter fram, ändå kan så mycket gå snett på så liten tid.

Det är som när man säger till en människa att man älskar den för första gången. Man vet liksom inte om man blottat sig för mycket eller det är precis rätt. Sekunderna som går och tankarna som far omkring där inne. Kommer man få orden tillbaka eller du har sagt dem rakt ut i luften utan någon som helst beröring.

Eller som första gången man ska älska med en människa. Alla de där tankarna om vad som kommer ske efter. När kläderna ligger på golvet och man ligger där. Kommer det vara fint, kommer det beröra en? Eller kommer man tänka tillbaka på det och tycka det är ett misstag? Kommer det leda till en fortsättning, eller ville man bara bota ensamheten? Känslan att blotta sig själv sådär fullkomligt. Att vänta på att bli accepterad. Väntan på om det kommer bli något mer än bara den kvällen.

Det är så lätt och så svårt på samma gång att vandra längst en gata på väg till sitt mål. Så lätt och så svårt att säga att man älskar en människa. Samtidigt som det är bland det finaste du kan säga till en människa. Det kan även göra ondare än ett knytnäve slag i ansiktet. Som sex som i grund och botten är ganska simpelt. Som kan var det finaste och det värsta som finns.

Den där lilla skörda tråden, minuten och löftet som kan brytas och ändras när som helst. Det där lilla vi inte kan förändra som bara händer utan att vi kan påverka det.

Frågan är bara efter man rest sig upp. Ska man vandra vidare eller ska man vandra tillbaka? Tråden till rätt och fel är så skör att jag vet inte om jag vågar..

' Maybe i'm a fool.

Jag skulle kunna hoppa på ett tåg och aldrig titta tillbaka. Jag skulle kunna ha en ny kille varje dag som värmer min säng. Jag skulle kunna åka på vilka semestrar jag vill. Jag skulle kunna vara uppe till klockan två varje kväll och sova bort hela dagen. Jag skulle kunna bli hur full jag vill och hångla upp någon. Jag skulle kunna göra precis vad jag vill.

Men jag gör ingenting av det. När han håller hans hand tänker jag på dig. När han nuddar mina läppar önskar jag att det var dina. Jag har fått chansen att åka till ställen jag alltid drömt om, ändå stannar jag kvar. Jag går ut varje helg men skulle du be mig stanna hemma och se på film hade jag inte tvekat en sekund.

För du gör mig argare än någon annan människa kan göra mig. Du gör mig ledsnare än jag någonsin tidigare varit men framförallt. Du får mig gladare och lyckligare än jag någonsin varit. Ibland hatar jag dig att jag inte vet vart jag ska bli av. Samtidigt som jag älskar dig mer än ord kan beskriva. Det är ett helvete att vara med dig. Ett rent helvete av en massa känslor som flyger runt exakt hela tiden. Det är jobb, jobb och jobb på att få det att fungera. Jag har tvivlat en miljon gånger på om det är värt alla tårar som de för med sig. Jag har tvivlat på om det verkligen ska va såhär.

Jag har tänkt, tänkt en hel del faktiskt. Om vi inte jobbade på det varje dag, va är det då för mening? Är det inte meningen att vi ska gå varandra på nerverna, bråka och lära känna varandra? Är det inte meningen att det ibland ska va tufft som in i helvete för att verkligen veta att det är värt alla tårar för när vi har det bra så har vi det bättre än bäst. Är det inte så att kärlek ska vara svårt om den är äkta? Är det inte meningen men ska jobba för varandra? "for better or worse?"

Jag vill springa efter dig i regnet och säga att jag varit en idiot och att jag älskar dig. För det är värt det, när jag förlorar dig vet jag att det är värt det. Det är värt att ibland hata dig för att du får mig att tvivla på allt jag någonsin trott på. För jag vet att du kan få mig att sväva på moln i flera veckor. Få mig att skratta så jag har ont i magen och få mig att vilja vara den bästa versionen av mig själv.

Man är aldrig bara en person i ett förhållande. Ibland tycks jag glömma bort och fråga om jag får din värd att sväva på moln. Ganska ofta glömmer jag bort att få dig att känna dig som den finaste människan i hela världen. Det händer att jag ibland går min väg för att se om du följer efter mig. Det är så att jag borde få dig att känna så som jag känner för dig.

Jag är bara 3 månader för sen...
Jag borde insett då att det är ett helvete att leva utan dig.
Det är en mardröm att inte ha dig här.
Det är fruktansvärt att önska att andra var som dig.
Det gör ont som in i helvete att ha förlorat dig.

' not okey!

Känns som hjärtat gör lite ont idag. Ledsen över att fina människor ska drabbas av hemska saker. Livet är så orättvist! Önskar det fanns ord som fick allting att bli okej men jag tror inte de finns. Jag hatar att vara hjälplös när någons värd är upp och ner.. Mina tankar har varit med dem hela dagen och kvällen och de gör bara ont i mig!

' Fredag

Sitter bara och längtar till imorgon... ÅH jag längtar. Vill klä mig fint nunununu. Fixa håret och allt. Jag är en typiskt tjej för jag kan längta efter att få klä mig fint och fixa mig. Så imorgon äntligen. Sen ska jag dansa så att mina fötter blöder.

Borde egentligen snart gå och lägga mig så att jag är pigg till imorgon. Hoppas att få sällskap i min säng inatt.. vi får väl se hur det går med det. Han har iof Cornelia förbud fast nu har jag ju vant mig vid att inte sova själv.. :)

' snooze

Ännu en dag ringde klockan 06.00. Fast jag sov som en stock! Vi gick i alla fall och lade oss i tid igår. Eller tid och tid.. Men tidigare än vanligt. Jag är inte bra att umgås med när jag jobbat kväll. Har jätte svårt att sova då. Alltid! Fast han är ganska van nu. Jag skulle varit uppe tidigt idag och gjort en massa saker. Fast jag sov till 11.15. SHAME ON ME! Nu ska jag och Maggan snart ut och gå sen ska jag se om jag klarar gymmet. Jisses vilken träningsvärk jag har. Fick massage igår ifall att de skulle hjälpa... men nix!

Ledig hela dagen och ska hem till Kusin på pyssel och förhoppningsvis träffa Sandra och Mini :) <3

' 06.00

När klockan ringde 06.00 var jag inte människa. Jag önskade bara att jag inte skulle KÖRA på någon när jag skulle köra hem. Fast det gick bra. 06.18 där efter tror jag att jag somnade igen. Är lite glad över att jag slipper gå upp så tidigt på morgonen. Fast man vänjer väl sig? Idag har jag sökt jobb i England, Danmark och i Helsingborg. Tagit tag i min nyckel som varit borta och lite andra saker.

Tråkigt nog städade jag igår så sitter mest och väntar på att träningen ska börja vilket är lite sorgligt. Så funderar på att åka till mamma en runda sedan göra kasslergratäng vilket jag aldrig tidigare gjort :)


Idag är en bra dag jag är glad. Undra varför... ;)

' don't be a girl about it.

Har hånglat satan med Robert i helgen. Alltså killen som spelar Edward i twiligt. Herrejisses. Ont i tungan som fan och har typ inget saliv kvar. Haft en riktigt bra helg. Ska vara nykter oftare, fyfan vad trevlig man är.. Så mer nykter Cornelia åt folket.

Idag är det ju söndag och jag älskar ju söndagar. Ska få spendera den på bästa sätt med en film och lite mys. Skulle egentligen börjat städa nu men fastnade här men får väl ta tag i det.

Puuuuuusss

' i'm like

Mina ögon blöder lite efter att ha suttit framför datorn i ungefär 4h. Jag och bästaste Maggan har lagat fin middag och bara myst framför två av twilight filmerna. Imorgon ska vi se den tredje och den fjärde. Så jävla fint.

Igår var jag depp över att ingen ville hänga med mig. Fast sen kom en rolig vän hit och vi spenderade kvällen med en ontimagen film och skrattade som vi är jädrans bra på. Jag kan inte förstå att jag och han en gång varit tillsammans. De känns lite som i en annan värld. För nu är han den jag berättar mina kärleksbekymmer till och hans berättar sina till mig. Förr vågade jag aldrig säga någonting till honom nu säger jag i princip allt. Fast herrejisses vad skönt det är med vänner som finns där och lyssnar när man behöver prata ut. Eller vänner som Maggan som bara är bäst. Hade jag varit kille hade ja lätt dejtat den tjejen. Jisses vilken humor kvinnan har. Hon får mig att asgarva genom en kommentar på FB. Det är fan fina grejer.

Nehepp nu dör mina ögon. Jag är glad att jag valde att spendera kvällen hemma i min säng. Hade nog varit världens jobbigaste sällskap när jag är övertrött och fnissig. Sist fick stackarn vare uppe till halv tre för att sedan va på jobbet halv 8.
Fast det är ju charmen med att sova med mig...Jag är ju så HIMLA rolig ;)


Nattinatt

' Vafan

När jag äntligen är ledig en kväll så kan ingen ses. Bästis jobbar! Ja vi jobbar ju alltid om varandra börjar bli jävligt less på det!!! BU! Antingen jobbar alla eller så gör det någonting annat. Har inte mamma betalt mina vänner denna månaden? Börjar ju fan undra. Istället för att gnälla (s0om jag gör) ska jag sätta på mig träningskläderna. För jag är inte alls lycklig tjock, jag vill bli smal nu!!

Något ganska kul är att jag var hemma hos mamma innan och klagade på att ja inte visste va ja skulle laga till mat och att ja fan inte har råd att äta ute och det är onyttigt. Sen kom ja på att man behöver inte alltid äta "riktig" mat på kvällen utan mackor, fil och flingor funkar fan utmärkt. Så det ska bli min kvällsmat. Fyfan va skönt det går liksom snabbt och är helt okej :)

Sen sa mamma att jag gäärna fick stanna där för att kolla bonde.. Haha nej det räckte att jag fick se en halvtimme av det förra veckan. Jag kommer bara kolla om en viss person söker in. Vi har skrattat åt det hela veckan att det hade blivit så jävla bra TV. Nu skrattar jag nästan igen :)


Nu ska jag jobba på plattjävlakukmage

' don't leave me

När det gör ont att andas, ont att pussas och ont att älska någon. Hur ska det egentligen kännas?

För han får mig att skratta som ingen någonsin har fått mig att skratta. Han får mig att gråta som ingen annan fått mig att gråta. Samtidigt som jag känner mig som världens säkraste när han tittar på mig känner jag mig som världens osäkraste. Ibland vet jag exakt vad jag vill med mitt liv med honom. Ibland när saker blir jobbigt tvivlar jag på vår framtid. Han får mig att vilja vara perfekt, vilja vara allt det han ser i mig. Ibland är det bara så svårt att leva upp till det. Jag vet bara att ena dagen vill jag skrika ut att jag älskar honom. Andra dagen hatar jag honom så mycket. Är det så det ska kännas? Det känns inte så.

Det är som om jag säger som det är lämnar han mig. Om jag inte säger som det är lämnar han mig. Vad jag än gör så lämnar han mig. han förtjänar någonting bättre, ändå kan jag inte släppa honom fri så att han kan hitta det. Det är som om jag inte kan åka någonstans för om jag kommer tillbaka och han inte finns där är jag förlorad.

Men kan man verkligen be om fler chanser när man sabbat alla man fått? Eller är det på tiden att gå och lämna han till någon annan? Men hur ska jag klara det?

' förstår inte

Varför måste det göra så ont att vara kär? Varför ska man behöva va olyckligt kär? Varför? Varför kan man antingen ha tur i spel eller kärlek? Varför inte i båda? Varför ska det vara så svårt att hålla ihop? Varför? Jag satt på apoteket idag och där satt en farbror och en dam och man kunde fortfarande se att de var lyckliga. De satt och höll i varandras händer och hjälpte varandra att stötta varandra när de gick. När de tilltalade varandra blev jag avundsjuk. För jag har aldrig fått uppleva eller se evig kärlek. Min pappa har gått från den ena till den andra i jakten på lycka. Ibland är jag rädd att jag också ska vandra, vandra och vandra och aldrig hitta "rätt"

Varför ska kärlek vara så svårt när de är så fint? Varför kan man inte bara skrika ut att man älskar någon och få samma sak tillbaka. Varför ska man behöva ligga sömnlös om nätterna och önska så hårt? Varför ska det vara så svårt att bara få det att fungera? Varför gör jag saker så komplicerade? Det är som att jag inte vill annat än att de ska funka och ju mer jag försöker desto mer åt helvete går det. Frågan om man någonsin kommer bli sådär lycklig som på film. Om man kan fråga över lycka, går det?

Ofta gråter man av olycka, av att livet inte går precis enligt planerna. Mitt tycks gå en hel annan riktning och när jag kommer på vad jag vill är de för sent. Ändå försöker jag så förtvivlat. Jag vill ha det där.. jag vill ha det där med dig.

' kommer jag bli bättre?

Ibland undrar jag varför man försöker. Försöker så jävla mycket hela tiden. Det är som om man acceptera att folk trampar på en om och om igen. Som om man väntar att få en knock, för att sedan få den igen. Varför? Varför ger man sig in i det? Jag börjar bli så jävla trött på att få resa mig upp igen. För att sedan bli sparkad ner igen. Varför? Jag har liksom fått sota för det jag gjort, ändå får jag gör om det och om det. När ska det ta slut? Hon sparkade dig och förstörde dig. Men det är när jag säger som det är som jag får vandra helvetesstig.

Du kan inte komma till mig när du vill, du kan inte behandla mig som du vill. För kommer jag bli bättre än hon? Hon som fick han jag ville ha?
Eller ska jag få kämpa för alla misstag hon gjort och tvingas göra allt så mycket bättre?

' glitter

Som jag längtat till denna veckan. Varför? Jag vet inte men där finns en känsla som säger att den kommer bli bra. Imorgon (tisdag) ska jag och mamma äta räkor, dricka lite vin och spela Alfabet och bara umgås. På onsdag ska jag bjuda mamma på mat sen förhoppningsvis kunna träna igen. Sen är det ju nästan helg och då väntas Gif/festen och CKarlsson har lovat att fan inte bli för berusad. Brukar alltid må illa klockan nio på de där festerna. Fast detta året vill jag minnas ALLT!

Så ha en trevlig vecka gott folk för det ska jag ha ;)

' Vad jag än gör.

Hur bra man än är så finns det alltid nån jävel som är bättre


Vill gråta en skvätt, men ingenting blir bättre utav det. Haft djupa samtal med min mamma ikväll. Om att säga upp lägenheten eller inte. Jag tror faktiskt det blir så efter jul. Jag älskar min lägenhet tror mig, vill inget annat än att ha den kvar. Fast ekonomin räcker inte. Sen vill jag göra någonting. Tanken är att kanske bosätta sig på X säger ingenting än. Men jag har en plan på hur jag ska göra. Ska bara få igång det på allvar. Har verkligen ingenting att stanna för i Laholm. Är så trött på alla jävla drägg som tror de kan bete sig precis hur fan de vill mot en.

Är trött på att bli behandlad som skit! Så jag behöver komma härifrån ett tag, för att sedan hitta tillbaka till det jag älskar och hatar med denna staden. Pluggandet får vänta, min dröm är inte riktigt där en..


Idag är en sån där dag... en dag då man ska försöka överleva natten med alla sina tankar.