måndag 28 november 2011

' Maybe i'm a fool.

Jag skulle kunna hoppa på ett tåg och aldrig titta tillbaka. Jag skulle kunna ha en ny kille varje dag som värmer min säng. Jag skulle kunna åka på vilka semestrar jag vill. Jag skulle kunna vara uppe till klockan två varje kväll och sova bort hela dagen. Jag skulle kunna bli hur full jag vill och hångla upp någon. Jag skulle kunna göra precis vad jag vill.

Men jag gör ingenting av det. När han håller hans hand tänker jag på dig. När han nuddar mina läppar önskar jag att det var dina. Jag har fått chansen att åka till ställen jag alltid drömt om, ändå stannar jag kvar. Jag går ut varje helg men skulle du be mig stanna hemma och se på film hade jag inte tvekat en sekund.

För du gör mig argare än någon annan människa kan göra mig. Du gör mig ledsnare än jag någonsin tidigare varit men framförallt. Du får mig gladare och lyckligare än jag någonsin varit. Ibland hatar jag dig att jag inte vet vart jag ska bli av. Samtidigt som jag älskar dig mer än ord kan beskriva. Det är ett helvete att vara med dig. Ett rent helvete av en massa känslor som flyger runt exakt hela tiden. Det är jobb, jobb och jobb på att få det att fungera. Jag har tvivlat en miljon gånger på om det är värt alla tårar som de för med sig. Jag har tvivlat på om det verkligen ska va såhär.

Jag har tänkt, tänkt en hel del faktiskt. Om vi inte jobbade på det varje dag, va är det då för mening? Är det inte meningen att vi ska gå varandra på nerverna, bråka och lära känna varandra? Är det inte meningen att det ibland ska va tufft som in i helvete för att verkligen veta att det är värt alla tårar för när vi har det bra så har vi det bättre än bäst. Är det inte så att kärlek ska vara svårt om den är äkta? Är det inte meningen men ska jobba för varandra? "for better or worse?"

Jag vill springa efter dig i regnet och säga att jag varit en idiot och att jag älskar dig. För det är värt det, när jag förlorar dig vet jag att det är värt det. Det är värt att ibland hata dig för att du får mig att tvivla på allt jag någonsin trott på. För jag vet att du kan få mig att sväva på moln i flera veckor. Få mig att skratta så jag har ont i magen och få mig att vilja vara den bästa versionen av mig själv.

Man är aldrig bara en person i ett förhållande. Ibland tycks jag glömma bort och fråga om jag får din värd att sväva på moln. Ganska ofta glömmer jag bort att få dig att känna dig som den finaste människan i hela världen. Det händer att jag ibland går min väg för att se om du följer efter mig. Det är så att jag borde få dig att känna så som jag känner för dig.


Jag är bara 3 månader för sen...
Jag borde insett då att det är ett helvete att leva utan dig.
Det är en mardröm att inte ha dig här.
Det är fruktansvärt att önska att andra var som dig.
Det gör ont som in i helvete att ha förlorat dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar