måndag 1 november 2010

' walk out the door.

När slutade vi försöka? Försöka älska varandra. När slutade vi bry oss om varandra när motgångarna kom? Var, var vi då? Skulle vi inte hålla ihop även när livet föll isär och vi sov åt varsitt håll? Lovade vi inte gud och alla de där människorna det? Lovade vi inte oss själva att älska varandra i motgångar? Lovade vi inte varandra det? Lovade vi inte älska varandra när allt inte var en dans på rosor? Lovade vi inte älska varandra när kärleksruset tog slut? Lovade vi inte att hålla ihop även om det blev tufft? Skulle vi inte försöka? Istället slutade vi bara.

Det var så lätt att klicka oss ut, ut ur vårt förhållande. När man inte ens visste vad som var fel för ingen pratade. Plötsligt skrev vi bara på lapparna och ansökte om skilsmässa. Varför? Skulle vi inte älska varandra genom regn och solsken? Vi försökte inte ens reperera det som var trasigt vi ersatte det bara.

Det var så lätt att klicka sig in i ett nytt förhållande. Så lätt att kyssa ett par andra läppar. Så lätt att börja på ett nytt förhållande. Få den där kicken igen. När fjärilarna kom i magen igen. Så lätt!

Precis som förra gången försvinner dem efter ett tag och istället fyller bråk upp tomrummet. Det är så lätt att packa ner sina saker i en låda och flytta. Så lätt. Så lätt att lämna hela världen bara man finner den där kicken. Bara man finner den där glädjen som alltid är i början. Fast lovade vi inte? Lovade vi inte att försöka?


För kanske om det inte var så lätt att skriva sig ur ett förhållande så kanske jag hade trott på evigkärlek. Kanske hade jag då trott på tanken att spendera hela mitt liv med en enda person.

Nu ser jag bara hur alla skriver sig ut ur förhållande och hur lätt det är att hitta en ny kärlek. För idag är det inga som älskar varandra i motgångar. Istället ger de bara upp. För det är lättare att ge upp än att försöka som in i helvete att hitta tillbaka till varandra. Det är lättare att börja om än att försöka hitta tillbaka.


Låt mig då bara säga.
Det är fan så mycket lättare att älska en person man älskat tidigare än att börja älska en ny individ. Så varför försöker ingen längre? Jag kommer aldrig lova någon förevigt. För jag vill inte bli en av dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar