' ohno

Lyssnar på Jay Smith - Like a prayer och är sådär kär. Ni vet när ni hört en låt första gången och inser att det är en sån låt som man bara älskar. Han gör den låten så. Så jag vet inte om det är han eller låten jag är kär i. Fast vad spelar det för roll? Den förgyllar min dag i vilket fall som helst.

Min helg var... jag vet inte? Om tankar kunde döda så hade jag nog dödat min kära pojkvän i lördes. Det kändes som jag hade en ängel på ena axlen och en djävul på andra. Jag hade lust att kväva dem båda. För samtidigt som jag ville få honom att må bättre hade jag bara lust att kasta ut honom med huvudet före. Så efter 4 timmar tog jag djävulen och gick upp och la mig. Så där fick han ligga på soffan. Igår gav jag nog honom lite hell för i lördes. När jag körde honom hem i söndes så var jag riktigt arg. Sådär arg som jag nästan aldrig blir, men när jag blir så visar jag nog med hela kroppen hur arg jag är.

Antar att ett förhållande inte alltid kan vara på rosa moln. Det är tur att jag minns hur han är när han inte är efterblivenfull. För då tycker jag om honom mer än någonting annat på denna jorden. Så jag kan leva med att han en dag blir allt annat än min favorit pojkvän. Sen har jag kanske inte ens någon rätt att vara arg eftersom han tog hand om mig förre helgen.

Vi är nog inte så bra på hantera sprit någon utav oss.

Nej nu ska jag mysa lite med min låt sen kanske städa. Lovade ju mig själv att ta tag i det, men det är så tråkigt.


PUSS