tisdag 16 mars 2010

' it hurts

När saker och ting ska bli lättare så blir de bara svårare. Säg mig hur? Säg mig hur? Vad spelar det för roll? Vad tjänar det till? Jag ser dem överallt. Precis överallt, vart jag än åker så finns dem där. Jag vill bort, bort från allt som gör så jävla ont. Bort från det som håller mig vaken om nätterna, bort från det här. Jag satt där idag och såg filmen spelas i huvudet på mig. Hur någon först drog en kniv igenom mig, för att sedan läka mig och lyfta mig till den finaste platsen. Där satt jag, såg allting igen. Vägen jag åkt så många gånger ville jag bara spränga i bitar. Varför? För jag är trött. Trött på att känna, trött på att veta, trött på att förklara. Trött på att känna skuld, trött på att vara nere, trött på att vara glad, trött på att leta efter någonting. Trött på att jag bryr mig, trött på att jag inte kan gråta över det. Trött över att jag ena dagen är så bra, nästa så dålig. Trött på att vara glad och nere på samma gång. För det gör ont, ondare nu än då.

För jag skulle kunna skriva en bok om det och ändå inte fått någon att förstå. Jag hade kunnat skriva en låt som hade gått på radion om och om igen. Alla sjunger med men ingen förstår riktigt vad den handlar om. Jag sparkar på en sten som vägrar röra sig, istället gör det bara ont i foten. Det är inte okej, det är inte okej. Det bränner inte hål i dig, så tänd inte fyr.

Där satt jag och tittade ut och såg allting precis som det var förut. Jag vill spy, jag vill le, jag vill gråta och jag vill skratta. Jag håller i en hand som håller mig hårt. Säger att jag aldrig vill se handen i min igen precis som med allting annat. Slänger iväg det, sedan ångrar jag mig. Fast hur ska du förstå? Du visste inte ens om att jag fanns. Hur ska du då någonsin förstå? Det jag är påväg att berätta för dig? Säg mig.. hur? Jag säger att det är sista gången och blir arg på dig. Du skrattar och säger, vi hörs imorgon.

Så hur ska du förstå att det inte är dig jag vill ha. Utan bara någon att dela mina ensamma timmar tillsammans med. Att det inte är just din hand jag vill hålla och släppa, utan bara ha någonting att hålla fast vid för några timmar. För de äter upp mig om jag inte har någon där.. som om jag faller och alla bara tittar på. Så ställer jag mig upp bara för de timmarna jag kan få andas och somna tryggt igen.

"Man får inte leka med andras känslor"
- Men du lekte med mina.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar