' ...

Man tror man känner någon, men så jävla fel man kan ha.


Hur kan man vara så känslokall? Betydde jag så lite? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över vilken person jag skapat själv. Inte ens ett sms och frågar hur det är? Ingenting, bara tystnad. De hade rätt allihopa. Gratulera nu kan ni komma och säga vad var det jag sa, jag bryr mig inte.

Du gick så lätt var det... 7 månader? Jag fattar ingenting alls, från att gå ifrån att skratta till att göra slut. Från total tysnat till ingenting. Jag ska inte skriva.. jag borde inte, men jag är så in i helvetes jävla sårad. Bortgjort och sårad. Jag trodde så mycket mer... så jävla mycket mer om dig!

Det här är ett helvete och det har inte ens gått 24 h. Väck mig när allt är över.
Glömma, glömma och glömma och radera.

"Ja, hur ska dem förstå... de vet ingenting om oss två" .. inte jag heller.


Jag ska skärpa mig, samla ihop mig och sluta. Sluta tänka, sluta bry mig så jävla mycket för även om jag skriver det 1000 gånger så glömmer jag det lika snabbt. "Man ska inte bry sig om någon som inte bryr sig tillbaka" ....

men tack, tack för att man känner att man betyder.