Jag skulle kunna sitta och gråta över hur allt blivit. Eller kan jag göra saker som gör mig glad och le åt dem istället. Sen kommer där alltid några minuter då jag känner för att skrika men då är det bara att tänka på allt fantastiskt jag har i mitt liv.
Så istället för att klaga ska jag vara glad för det jag har. Om det är meningen, så är det om inte så är det så här det ska vara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar