Kan inte sluta att le åt universums sätt att köra över mig. Köra över låter väl lite tragiskt. Så vi kan väl säga skoja med mig. Varje gång jag tar ett beslut... Så händer något som inte alls skulle hänt. Samtidigt tycker jag det är lite av en charm. Så jag kan inte sluta le och skratta åt min helg.
Den har varit riktigt, riktigt bra. Att något så litet kan få mig att le såhär mycket är ganska ironiskt. Som ett litet barn på julafton undrar jag vad som finns i säcken till mig. Det är på tiden att gå framåt det var mitt löfte.
Jag klara det, jag klara allt :)
Puuuuuuuuuuuusss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar